Däggdjur

 

Om vi börjar med skogens konung, älgen, så kan vi stöta på den lite varstans i Sälenområdet men framförallt i området mellan Synddalen och Hällaområdet. Detta gäller inte minst vintertid då tillgången på foder samt klimatet är gynnsammast där. Men, älgen rör sig över stora områden och du kan lätt stöta på den i stort sätt överallt nedanför kalfjället.

Älg vid södra infarten till Lindvallen
Älg vid södra infarten till Lindvallen

Rådjuret förekommer också i trakterna norr om Öjskogsfjället men har inte spritt ut sig lika mycket som älgen. Vintertid så stödutfodras rådjuren vilket kanske är en förklaring till deras ovilja att röra på sig.

Men, hur är det med björn och varg då? Ja, namnet Björnbäckdalen t.ex tyder ju på en tidigare förekomst av björn. Det finns björn i området som strövar omkring. Under hösten 1998 har även en kvot funnits för jakt av björn men om jag minns rätt så fyllde man den ej. Sommaren 1996 så uppehöll sig en björn vid golfbanan. Vi får betänka att det är knappa 10 mil till Orsa och dess stora björnstam. Vissa år så övervintrar nalle också, främst då i trakterna norr om Synddalen.

Vad gäller vargen så har den ju tidigare varit mer eller mindre utrotad i Sverige men kommit tillbaka på senare år. Det finns nu en stark vargstam i Värmland och även en flock i Trysils kommun. Debatten om vargens existens är högljudd och infekterad med en svartvit syn från båda sidor.

Vidare så lär det finnas en liten men fast stam av lo. Dessutom finns järv, räv, hermelin, mård, grävling och fladdermöss. Vad gäller lämlar så finns skogslämmeln representerad. Under riktiga lämmelår så kan vi även få se fjällämmeln under sina flyttningar. Det är dock sällan som det blir lämmelår.

Bäverfällt träd längs Lilla Tandån
Bäverfällt träd längs Lilla Tandån

Bäverhydda vid Lilla Tandån
Bäverhydda vid Lilla Tandån

Bävern har haft en intressant historia i området. Den sista bävern fälldes omkring 1850 och var borta under lång tid. På 1920-talet och fram till andra världskriget så planterade man ut bävrar igen och nu ökade antalet individer snabbt. I slutet av 1970-talet så uppskattade man att det fanns cirka 750 djur bara inom Malungs kommun. Antalet har ökat explosionsartat sedan dess och bör nu uppgå till närmare 100000 i hela landet.

Bäverhyddor och dammar kan du se i Lilla Tandån, Hundvalla, Närån, Syndån och Färdsjövalla men det finns även spår av bävern i Fejmån och Brunntjärnbäcken.

Uttern däremot var betydligt vanligare förr än den är idag. Det lär dock finnas en fast stam i Hällaområdet. Möjligen kan det också finnas utter öster om Rörbäcksnäs mot Skogsätern till, det har i alla fall funnits förut.

Minken är mer vanlig men den hör egentligen inte till den ursprungliga faunan, utan de som finns har med stor sannolikhet rymt från minkfarmar. De räknas dock numera till den vilda faunan.

Hermelin har jag själv sett kila runt vid Flersjødammen. Inte lätt att få den på bild men jag gjorde en del tappra försök.

Ekorre vid Blå byn i Lindvallen
Ekorre vid Blå byn i Lindvallen

Ekorren är vanlig och oftast kommer man nära. De finns både bland stugorna i skidområderna men till exempel även kring raststugorna. Östfjällstugan, Källfjällsstugan, Skogsäterstugan och Mornässäterstugan är några som jag kommer på där jag har sett dem de senaste åren.

Senast uppdaterat av Stefan 2023-01-08

 

« Tillbaka       |       Till topps, bestefar!